Grusväg blir asfaltväg i Norrköping
En grusväg som ska bli asfaltväg byter i praktiken funktion. Grusvägen kan hyvlas, fyllas på och formas om varje säsong, men asfalten ligger kvar och måste klara sig på det underlag den fick från början. Det som tidigare åtgärdades med väghyvel måste nu vara rätt en gång för alla.
Det vanligaste skälet att byta är dammet på sommaren och potthålen på våren. Andra skäl är backar som spolas ur vid kraftiga regn, ständiga kostnader för hyvling och grus, och att fler hushåll bor permanent längs vägen än när den byggdes.
Före beslutet går vi igenom vad grusvägen faktiskt består av. Ofta är slitlagret tunt och bärlagret blandat med jord, och då behöver vägen byggas på innan den asfalteras. Ibland räcker det att avjämna och packa, och då säger vi det.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Inventering av vägens bredd, kurvor, backar och mötesplatser
- Provgropar för att se slitlager, bärlager och undergrund
- Avhyvling av löst grus och utjämning av gropar och svackor
- Påbyggnad med krossmaterial där bärlagret är tunt eller jordblandat
- Profilering med tvärfall eller takprofil mot dikena
- Packning i skikt med vibrovält och kontroll med laser
- Asfaltbeläggning i tjocklek efter trafiken på vägen
- Grusad stödremsa och justering av dikeskanter
Så går arbetet till
Inventering
Vi går hela sträckan, mäter bredder och noterar backar, kurvor och ställen där grusvägen brukar få potthål eller spolas ur.
Provgropar
Gropar grävs på några ställen för att se hur tjockt bärlagret är och om det är rent krossmaterial eller blandat med jord.
Påbyggnad
Där bärlagret räcker hyvlas och packas vägen. Där det inte räcker byggs det på med nytt krossmaterial i skikt.
Profil och packning
Vägen får sitt tvärfall, packas med vibrovält och höjdsätts med laser så att vattnet går av ytan och ner i dikena.
Beläggning
Asfalten läggs i ett eller två lager beroende på trafiken och vältas medan den är varm. Kanterna stöds med grus.
Vad som styr priset
Bärlagrets skick
En grusväg med rent och tillräckligt tjockt bärlager kräver lite förarbete. Jordblandat material måste grävas bort eller byggas på.
Vägens längd och bredd
Mängden material och asfalt följer ytan. Mötesplatser och vändplaner räknas in i ytan.
Backar och kurvor
Branta partier och snäva kurvor kräver mer passning och ibland en kraftigare beläggning där hjulen drar och bromsar.
Trafiken
Ett fåtal personbilar och en väg med regelbunden tung trafik kräver olika tjocklek på både bärlager och asfalt.
Diken
Grusvägar har ofta igenvuxna diken. Hur mycket som behöver rensas eller grävas om påverkar arbetet.
Vanliga misstag vi ser
Asfalt på jordblandat grus
Jord i bärlagret håller vatten och tappar bärighet när det tinar. Asfalten ovanpå får krackelering i hjulspåren redan efter en eller två vintrar.
Behålla grusvägens profil
Grusvägar har ofta gropar och svackor som vattnet samlas i. Profilen ska byggas om, inte bara täckas.
För smal asfalt
En beläggning som är smalare än körbanan gör att hjulen kör på kanten. Kanten bryts sönder och grus dras in på asfalten.
Ingen plan för underhåll
Även en asfaltväg behöver sina diken rensade och sina sprickor förseglade. Utan underhåll börjar vattnet arbeta igen.
Gäller ROT-avdrag?
Nej. Att bygga om en grusväg till asfaltväg ger inte ROT-avdrag. Det gäller även den del av vägen som går över den egna tomten, eftersom vägen inte räknas som en del av bostadshuset.
Grusväg blir asfalt i Norrköping, Finspång och Söderköping
Vi arbetar i Norrköping med omnejd – på slätten och Vikbolandet, i Kolmårdens bergigare terräng, i skogsbygden kring Finspång och längs kusten och kanalen kring Söderköping. Lerjordarna på Östgötaslätten och kring Motala ström kräver en annan vägöverbyggnad än morän och berg i skogslandet, och vi anpassar uppbyggnaden efter det vi faktiskt hittar i provgroparna.